5 Allergier – allergitest och diagnos

Många saker kan orsaka röda hudblemmor. Det finns tusentals orsaker till rinnande näsa. Att avgöra om det är allergiska reaktioner kräver professionell diagnos.

Hudtest.

Bland de vanligaste och mest effektiva metoder som används som allergitest är hudtest. Man injicerar eller för in en liten mängd potentiellt allergen – pollenextrakt, animalisk proteinlösning eller annat – under huden.

För att testerna skall vara effektiva, är det nödvändigt att man tillfälligt upphör med eventuell annan medicinering. Receptbelagda antihistamin såsom Allegra (fexofenadin) kan ta mer än en vecka att rensa ur systemet. Även Benadryl eller Claritin kanske måste stoppas för en dag eller två. Allt detta för att inte störa testets korrekthet.

Under ett läkarbesök är ett antal olika tester möjliga.

En perkutantest punkterar eller sticks in i huden. Små droppar allergen skrapas mot hudytan. Det undersöker känslighet för pollen eller mögel, dammkvalsteravfall, eller djurhud och annat.

Intrakutantest innebär att man injicerar allergen i huden, oftast djupare än skraptestet. Det är att föredra när man letar efter allergier mot bi eller getinggift och vissa antibiotika, såsom penicillin.

Epicutaneous eller plåstertest upptäcker hudallergier, exempelvis känslighet mot latex eller parfym. Vissa individer har reaktioner mot hårfärgningsmedel eller konserveringsmedel, ett tillstånd som kallas kontaktdermatit. Allergenet exponeras i form av ett plåster som bärs på huden en tid. Läkaren tittar sedan efter karakteristiska reaktioner.

Testerna utförs vanligen på underarmen på vuxna. För barn används normalt övre delen av ryggen. Inget av testerna är smärtsamt, inte ens injektionerna. Men man kan vänta milt obehag om en allergi avslöjas. Testerna försöker trots allt att faktiskt framkalla en allergisk reaktion. Klåda, svullnad, rodnad och andra vanliga allergisymptom hör till om så är fallet.

Fråga din allergolog i förväg vilka prov han eller hon vill använda. Berätta tydligt och detaljerat din sjukdomshistoria för läkaren. På så sätt kan han eller hon vara beredd på anafylaxi om någon allvarlig (om än osannolik) reaktion uppstår.

Blodprov

Vissa patienter bör inte hudtestas. De kan vara särskilt känsliga, eller ha ett tillstånd som gör testet riskabelt. I dessa fall är blodprov ett alternativ. Blodprov är mindre noggranna och oftast dyrare. Därför används de vanligen som näst bästa alternativ. Men de kan ge användbara resultat.

Ett litet blodprov extraheras och testas. Den mäter procentsatsen för närvarande IgE (immunoglobulin E), en viktig faktor vid praktiskt taget alla allergier. Resultaten är korrekta i drygt två tredjedelar av alla allergifall. Mätning av mängden IgE en god prognos för vilka som kan vara allergiska, men det är bara ett troligt resultat. Det mäter faktiskt inte alls allergi på samma direkta sätt som ett hudtest.

Blodprover rekommenderas ofta som försiktighetsåtgärd för dem som kan få en allvarlig reaktion vid hudtest. De används också ofta för dem som överväger allergi-immunterapi eller allergi-injektioner.

Många personer har endast milda allergier, men tillståndet kan bli långvarigt. Ett läkartest är ett säkert sätt att sätta fingret på fakta, och inleda korrekt behandling.